TheBull´s Vildsvin - Olika vildsvinsarter:

Sus Barbatus

Art: Skäggsvin -Sus Barbatus Förekomst: Malaysia & Sumatra Skogs och mangrove träsk
Latinsk namn: Sus Barbatus Sv. namn: Skäggsvin / Vårtsvin Släkte: Suidae Familj: Suinae Art: Sus Längd: 100 - 160 cm. Höjd: 70-85 cm Vikt: 41 - 150 kg Livslängd:
Underarter:   Sus barbatus. Oi Malaysia, Sumatra, Bangka och Palau Bintang i Riau Arkepelagen Sus barbatus Ahoenobarbus Balabac, Palawan och andra öar. och på Calamaines gruppen. Sus barbatus barbatus Borneo och västra Sulu Arkepelagen (Sibutu och Tawitawi Sus barbatus Sumatranus Sumatra

Sus barbatus lever i regnskogar, mangroveträsk och andra skogsområden.

Skäggsvinet har den smalaste kroppen och det längsta huvudet av alla vildsvinen. Karaktäristiskt utmärkande är de två par vårtor/utväxter som sitter på ansiktet, det första paret täckt av skägget. tunna skäggstrån / polisonger på ansiktet och en tvådelad svanstofs. Vildsvinen är generellt mellanstora, med stora huvuden, kort nacke, och en kraftfull, satt kropp huvudsakligen täckt med borst.

Skäggsvinet har en mörkbrun, grå päls, med utmärkande vitt skägg på ansiktet. Det har smala ögon, ganska långa öron med en väl utvecklad hörsel. Trynet/näsan slutar i en rörlig trynplatta, omgiven av skägg. Trynet är utstående, och de har ett väl utvecklat luktsinne. Från trynet växer betar som kommer från de nedre tandraderna.

Beteende!

Under större delen av året lever skäggsvinet i samma område med en stabil familjegrupp som grund. De är dagaktiva, utom under strörre förflyttningar, då de byter till nattlig dygnsrytm. Skäggsvinet är unikt bland svin för de stora flockförflyttningar de gör. Flera hundra individer samlas för vandringen. Årlingar har aldrig setts i dessa förflyttningshjordar, och det kan bero på att fortplantningen äger rum under denna tid, och att dessa årlingar ska hinna växa på sig till nästa stora årliga vandring. Dessa hjordar leds av äldre hannar. Förflyttningen sker på natten, och under dagen drar de sig tillbaka till skyddade tätt bevuxna områden. Svinet förflyttar sig alltid utmed samma led, och under samma tid på året. De är betydligt mindre skygga under denna förflyttning. Det är inte klarlagt om förflyttningen beror på variationen av föda eller av andra orsaker.

Skäggsvinet använder sin långa nos till att böka upp föda i marken, såsom jordmaskar och rötter. Frukt och gummiträdens frön är också föda till dem. De följer ofta efter trädlevande apor, och äter rester och nedfallen frukt från dessa. Vid kusten har de setts äta död fisk som spolats iland.