TheBull´s Vildsvin - Olika vildsvinsarter:
Phacochoerus aethiopicus
| Art:
2. st Förekomst: |
|
|||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||
| Underarter: | ||||||||||||||||||||
| Phacochoerus aethiopicus delamerei |
Kenya , Somalia |
|||||||||||||||||||
Detta svin är väldigt närbesläktat med Phacochoerus
africanus.
Vårtsvinet lever hellre på öppna gräs slätter
än i skogs områden. De har stora vårtor på
sidan av huvudet och några mycket kraftiga huggtänder.
Svansen är upp till en halv meter lång, och den reses rakt
upp i luften när svinet springer. Det fungerar som en signal
till andra svin, och gör det lättare att följas åt
i det höga savann gräset. Suggan föder sina ungar i
en håla i jorden. Dessa hålor är ursprungligen grävda
av andra djur, kanske ett annat svin. Vårtsvinet utvidgar hålan
genom att gräva med sina huggtänder. De 3-7 ungarna stannar
kvar i hålan den första tiden efter födelsen. De är
mest aktiva på dagen.
Ökensvinet
lever i gräsområden och glesa skogar. De föredrar de
öppna ytorna på savannen, med närhet till vatten för
att dricka eller vältra sig. Som skydd använder de ihåliga
trädstammar eller bland större stenar, som de backar in i
för att försvara sig. Honan boar innan ungarna föds.
1-8 ungar är vanligt, och de dias i upp till 4 månader. Efter
en vecka kan de äta lite fast föda. Ökensvinet lever
vanligen i grupper på 4-6 individer.
Öken svinet har långa ben, ett stort spadformat huvud. Honan är mindre i storlek. Könen kiljer sig också åt genom de två skinnutväxterna på sidan av hanens huvud. Dessa utväxter innehåller varken ben eller brosk. Det spekuleras i att de har till funktion att användas när hanen gör blåsljud i sina rituella strider om honorna. Arten har en sparsam borst, med en lång man som går till mitten av ryggen, och ett par tofsar på nederdelen av käkarna.
Svansen är ganska lång30-40 cm. och står rakt upp när de springer. Skinnet varierar mellan skifferfärgat och lerfärgat, och är vanligen ett ganska tjockt skydd mot skador i strider. Betarna, De kortare från underkäken och de längre på ovankäken. De undre används som vassa vapen, medans de övre växer uppåt och innåt i en cirkel. Det har hittats exemplar av äldre ökensvin med 60 cm. långa betar.
Svinen är mest dagakiva, de är snabba springare, upp till 55 km/t. Synen är dålig, men hörel och luktsinne är väl utvecklade. Deras huvudföda är gräs, men även bark från träd t.ex. De står ofta på knä när de äter.