Google
 

Hylocherus meinertzhageni

TheBull´s Vildsvin - Olika vildsvinsarter:

Babirousa babyrussa

Art:
Hjortsvin - Babyrousa Babyrussa

Förekomst:
Sulawesi , Celebes. Sumpiga Skogs områden

 

Latinsk namn:

Babirousa babyrussa

Sv. namn:

Hjortsvin

Släkte:

Suidae

Familj:

Babyrousinae

Art:

Babirousa

Längd:

85-110 cm.

Höjd:

65-80 cm

Vikt:

40-100 kg

Livslängd:

24 år

Underarter:  

Babyrousa babyrussa babyrussa

Buru och Sula öarna (Mangole, Taliabu)

Babyrousa babyrussa togeanensis

Togean öarna, Malenge, Talatakoh, Pulau Batudaka, Batone and Pangempong

Babyrousa babyrussa celebencis

Norra områdena vid Sulawesi, troligen så långt västerut som Bumbulan och Pulau Lembeh

Babyrousa babyrussa bolabatuensis

Watampone, och centrala och södra Sulawesi

Hjortsvinet har tjock rynkig hud. Den har fått namn efter sina hörntänder som är mycket långa och påminner om ett par horn.. Hos hannen växer hörntänderna upp över trynets översida och böjer sig därefter inåt mot pannan. Hörntänderna kan bli upp till 40 cm. långa, men honans är mycket kortare. De lever i flockar, och är mest nattaktiva. De får bara en till två kultingar.

Hjortsvinet är en underlig varelse, den ser ut som ett svin, men vissa forskare hävdar att den faktiskt kan vara besläktad med Flodhästen (Hippopotamus). Mest iögonfallande är nog de stora rundade betarna, vilka är föväxta hörntänder. Betarna fungerar mer som hornen på hjortar, och är mycket sköra och går lätt av. Det är dessa betar som givit upphov till namnet, babirusa, gris-hjort. Skinnet på Hjortsvinet är oftast hårlöst, och varierar i färgen mellan brunt och grått, med ljusare fläckar på undersidan och magen.

De livnär sig på frukt, löv, gräs, insekter och larver. De tar även smådjur som t.ex. fåglar, och även döda djur.
Hjortsvinet lever i regnskogarna, på stränderna av sjöar och floder i Indonesien. Arten är mycket skygg, och tillbringar dagarna med att ligga i gyttjepölar, vilket skyddar dem mot, värme, insekter och parasiter. På natten tar de upp jakten på föda.

Hjortsvinet lever i mindre grupper, upp till 15 individer, med flera suggor och deras ungar. Den könsmogna galten lever oftast ensam. Kullarna kommer under torrperioden, jan-mars, och består av 1-3 kultingar. Suggan diar sina ungar i upp till 8 månader, men redan efter 3-10 dagar, då de börjar klara av fast föda, följer ungarna med gruppen i sökandet efter föda.

Luktsinnet och hörseln är mycket goda, och de komunicerar med små grymtningar och kan även klappra med tänderna när de är nervösa eller upprörda.